Seabiscuit
efter Hard Tack och under Swing On.
Hard Tack var son till en annan berömd kapplöpningshäst Man O' War som enbart förlorade ett enda lopp som tvååring.
Seabiscuit blev populär inte bara för att han övervann sina svårigheter utan även för att han blev en symbol för hopp under den stora depressionen som härjade i USA och Europa under den här tiden.
Seabiscuit var en så kallad sagohäst.
Som unghäst ansågs han inte duglig som tävlingshäst, då han var dåligt utvecklad, liten i växten och hjulbent.
Han sågs även som ohanterbar.
Så småningom sattes han i träning av James "Sunny Jim" Fitszimmons, en legendarisk galopptränare.
Men Seabiscuit förlorade sina första tio lopp och "Sunny Jim" ansåg att hästen var för lat.
Trots detta startades Seabiscuit i hela 35 lopp under Sunny Jims träning, men vann bara 5 av dem.
Nästvarande säsong såldes Seabiscuit därför till bilföretagaren Charles S. Howard för 8000 dollar.
Charles anlitade tränaren Tom Smith som var känd för sina lite ovanliga träningsmetoder.
Men Tom Smith verkade förstå Seabiscuit och bröt hästens lathet.
Smith parade ihop Seabiscuit med den kanadensiska jockeyn Red Pollard.
Den 22 augusti 1936 fick Seabiscuit löpa sitt första lopp under Tom Smiths träning i Detroit.
Han vann inte loppet men efter detta anmäldes han till fler löp som han vann.
Under säsongen 1937 vann han 11 av 15 lopp och var även den häst som sprang in mest pengar det året.
1938 skadades dock Red Pollard under ett lopp med hästen Fair Knightess.
Ekipaget föll under loppet och Red Pollard fick hästen över sig och bröt flera revben och armen.
Istället sattes jockeyn George Woolf, en vän till Red Pollard, in för att rida Seabiscuit.
Ett matchlopp, ett löp med enbart två hästar som ställs mot varandra, bokades in med Seabiscuit mot hästen Ligaroti, ett lopp som Seabiscuit vann.
16 oktober 1938 fick Seabiscuit löpa i Laurel Stakes där han bröt banrekordet.
Under den här tiden var hästen War Admiral den främste galopphästen efter att både ha vunnit Triple Crown och vunnit "Eclipse Award Horse of the Year".
War Admiral son till Man O' War, Seabiscuits farfar, vilket gjorde att media började spekulera i att dessa två skulle köra ett matchlopp.
Seabiscuit - Stamtavla
|
Hard Tack |
Man o' War |
Fair Play |
Hastings |
|
Fairy Gold |
|||
|
Mahubah |
Rock Sand |
||
|
Merry Token |
|||
|
Tea Biscuit |
Rock Sand |
Sainfoin |
|
|
Roquebrune |
|||
|
Tea's Over |
Hanover |
||
|
Tea Rose |
|||
|
Swing On |
Whisk Broom II |
Broomstick |
Ben Brush |
|
Elf |
|||
|
Audience |
Sir Dixon |
||
|
Sallie McClelland |
|||
|
Balance |
Rabelais |
St. Simon |
|
|
Satirical |
|||
|
Balancoire II |
Meddler |
||
|
Ballantrae |
1 november 1938 ställdes dessa två hästar mot varandra.
Detta lopp fick stor mediabevakning och kallades "Match of the century"
Loppet var på 1,9 km på banan Pimlico Race Course. 40 000 åskådare fanns på plats och över 40 miljoner lyssnade på loppet på radio.
De båda hästarna hade helt olika löpstilar. War Admiral var känd för att snabbt ta sig ut ur startboxen och ta ledningen, medan Seabiscuit var långsam i början men ofta sprang ikapp fältet under loppet.
Men Tom Smith hade redan förutsett detta och tränade Seabiscuit att starta snabbt genom att använda sig av en klocka och en piska.
Så när klockan ringde och startboxarna öppnades så tog Seabiscuit ledningen redan från början.
Seabiscuit vann med fyra längder trots att War Admiral slog sitt personbästa på den distansen.
Efter loppet utnämndes Seabiscuit till "Årets häst".
Efter detta lopp fortsatte Seabiscuit vinna flera lopp, men under ett löp snubblade hästen till och skadade ett ligament i vänster framben.
Veterinären ansåg att hästen aldrig mer skulle tävla och istället togs Seabiscuit om hand av Red Pollards fru Agnes Pollard.
Red Pollard hade själv fallit av en annan häst året innan och krossat ett av sina ben, vilket hade satt stopp för hans karriär även om hans revben och arm hade läkt sedan länge.
Både Seabiscuit och Pollard läkte långsamt.
Till slut ställde de upp i La Jolla Handicap i Santa Anita år 1940.
Med en vinstsumma på 121 000 dollar och 78 000 åskådare på plats räknades detta som Seabiscuits stora comeback, och han vann även detta lopp.
10 april 1940 blev det officiellt att Seabiscuit skulle gå i pension den 10 maj samma år.
Seabiscuit blev istället avelshingst på Ridgewood Ranch i Kalifornien.
Han blev far till 108 avkommor.
Över 50 000 besökare kom till gården under de sju år han bodde där, för att träffa hästen.
Seabiscuit dog den 17 maj 1947 och begravdes på ett hemligt ställe på gården.
Men 2007 reste man dock en staty på gården till hans minne.
En staty restes även på Santa Anitas bana för att hedra hästen och hans sista stora lopp.
De föl som föddes efter Seabiscuit kallades "Little Biscuits".
Historien säger att han är begravd någonstans på ranchen och ingen nu levande vet var.
Men om man frågar den nuvarande ägaren så får man svaret med ett litet leende: "just say, it's a beautiful place
ny häst
ska åka och prov rida.
de är ett varmblod, 170 hög. 7 år.
Hiss eller Diss
jag hissar western sadlar.
älskar att rida i dom!
bekväma och så sitter man stadigt.
Lurare
Blir inget med hästen jag hade på g.
de va någon skojare som ville ha pengar.
synd, men tur att jag inte gjorde något förhastat!
letar ny häst igen!
Man O' War
Man O’ War
även kallad Big Red, är ett känt fullblod som i USA som gjorde en otrolig karriär som galoppör.
Han pensionerades redan efter sin galoppsäsong som 3-åring och påbörjade då sin nya karriär som avelshingst. Man O’ War avled den 1:a november 1947.
Man O' War hade ärvt en del av det häftiga temperamentet från Fair Play men blev nog även förstärkt av den nervositet ärvd av hans mor, Mahubah.
Detta gjorde honom till en svår häst att rida in.
Många kände sig lockade av hans utseende som en potentiell hinderloppshäst.
Dock ansågs han inte vara en särskilt elegant häst men när han väl växt till sig så tyckte de flesta att han var en magnifik häst.
Han var hög och kraftigt musklad med ett högt huvud precis som sin far.
Man O' War hade ett annorlunda steg som var otroligt långt och trots sin storlek hade han en hög acceleration samt kvickhet.
Han öppnade sin säsong som treåring starkt, en vinst i Preakness Stakes i Pimlico.
När han sedan startade i Withers Stakes så vann som vanligt men denna vinst blev ändå lite annorlunda än de tidigare, han satte ett nytt amerikanskt rekord för milen.
Detta skrämde många motståndare vilket gjorde att han bara hade en som vågade ta utmaningen i Belmont Stakes, som Man O' War vann överlägset med 20 längder.
Han satte även ett till amerikanskt rekord samtidigt för distansen 11 furlongs.
Än en gång hade han bara en motståndare, denna gång i Dwyer Stakes.
Dock var denna motståndare ingen främling, det var John P. Grier, stallkamrat till välkände Upset.
Alltid innan hade Man O' War vunnit överlägset men den förbättrade John P. Grier gav honom en utmaning om ledningen.
Man O' War vann med 1,5 längd och satte ett nytt amerikanskt rekord för distansen 9 furlongs.
En vinst som är väl värd att nämna är då han deltog i Lawrence Realization maraton mot Hoodwink.
Man O' War var verkligen överlägsen då han vann med cirka 100 längder.
Anledningen till hans tidiga pensionering från galoppkarriären var att handikapparna hade lovat att öka Man O' Wars ridvikt så mycket att motståndarna skulle ha en chans.
Då Man O' War redan reds med mycket högre vikt än de andra hästarna redan tyckte Samuel D. Riddle att det var bättre att byta hans karriär till avelshingst.
Man O' War blev flyttad till en hyrd gård då hans ägare inte ägde en egen gård.
Några år senare flyttades Man O' War, hans märrar och avkommor till Faraway Farm där han stannade till hans död.
Han kom att bli en stor turistattraktion där.
Han blev en framgångsrik avelshingst som producerade 16 Stakes vinnare, en av dessa var championstoet
Nellie Flag som blev ett framgångsrikt avelssto.
Man O' War fortsatte producera championhästar som i sin tur producerade sina.
När han hade tre startande kullar så var han Amerikas ledande avelshingst.
Detta var år 1926. Dock började det gå lite sämre för Man O' War i mitten av 30-talet då det kom eftertraktade och dyra importerade hingstar.
En annan häst som kom att bli en rival var hans egen avkomma War Admiral.
En hjärtattack var det som fick den 30-åriga legenden att avlida den 1:a november.
Man O' War balsamerades och lades för att vila den eviga vilan i en ekkista med en placering så att besökare kunde se den.
Gravplatsen blev en bestämd plats på Faraway Farm som Samuel D. Riddle hade sparat för han och hans bästa avkommor.
En staty av brons restes ovanför hans grav, statyn var en verklig storlek av Man O' War.
Man O' War avlade fram 62 championhästar och tjänade 3,5 miljoner dollar som avelshingst.
Man O' War har haft en stor influens för rasen även om den manliga linjen knappt överlever genom små, mörka avkommor av In Reality och Relic. Trots detta lär alltid legenden om Man O' War leva vidare på grund av den otroliga kapplöpningshäst och avelshingst han var.
Galopplegend
Hiss eller Diss
dissar "eggbett"
tycker inte om formen och att ringarna är fasta.
vad tycker ni?
Häst Filmer
eftersom jag varit så dålig på att blogga så har jag skrivit ner en del häst filmer :)
All the pretty horses
Chicas äventyr
Cloud: vildhästen
Champions
Dark Horses- En vän för livet
en häst för danny
Flash
I full galopp (Hot to trot)
Justin Morgan had a horse
Monocerus
Misty, hästen från havet
National Velvet
Ryttare
Ruffian
Running free
sherdil
svarta hingsten
svarta hingstens återkomst
Stuntryttarinnan
Shergar
Secretariat
Super Zebran
Shergar
The blue Rider/Den blå ryttaren
Touching Wild Horses
The black stallion
The Young Black Stallion
The Silver Stallion
The Winter Stallion
The Derby Stallion
The horse curstified and risen
The adventures of Ragtime
the derby stallion
The Long Shot
Trav,hopp och kärlek
Two Bits and Pepper
Vinnare och förlorare
Vänner för livet
Wild Hearts Can't Be Broken
Wind dancer
Wildfire
•Serier•
Wildfire
Stallkompisar
Heartland har nån sett någon av dom?
Hiss eller Diss
Hissar gummityglar, bra grepp och sköna att hålla i :)
<3
Ras: Frieser häst
Blodslinje: Eibert (SIRE)
Höjd: 165cm
Färg: Svart
Vikt: 521 kg
Kön: Valack
Ålder: 7 år
Han är en frisk utan tidigare skador.
Han är tillgiven på alla sätt, lättsam, icke-komplicerad.
Aldrig rädd för trafik eller andra djur.
Intelligent och cool sinnad är de ord som beskriver honom bäst.
Han har en mycket bra framåtbjudning med fina knän.
Han har en trav som är lätt att sitta i och en smidig galopp.
Han är välutbildad och har deltagit i föreställningar, och hade 90 dagar full av dressyr träning.
Han är mycket bra för uthållighets ridning.
Han har ett mycket mildt och lugnt temperament och är väldigt lyhörd för kommandon.
jag är helt såld på honom
Hiss eller Diss
Dissar dom här sadelgjordarna..
vi köpte sånna till våra shettisar, men dom gick av xD
åhå
kom igen då.. ett mail.. låt de ha kommit ett mail...
lika spänd varje gång man ska kolla om man fått svar på hästen.
inge svar idag än så länge :/
hoppas allt går vägen med de här.
då blir jag lycklig frieser ägare :)
Hööks
lite grejer jag vill ha från hööks :)
Kärlek vid första ...
ögonkastet!!
jag har kärat ner mig i en häst.
har skrivit på annonsen,. läst den ungefär 4904 gånger.
den känns rätt!
men ska inte säga mer än så..
lite fakta om den kommer om de blir något ;)
Lista
Hiss eller Diss
jag hissar fåskins paddar.
dom ligger bra under sadeln och dämpar stötar.
Saknar
Jag saknar min älskade candice såå mycke 
saknar att åka till stallet o pyssla om dig..
men de är väl kanske dax för en ny häst om ett tag?
men vad för häst?
nån som kan hjälpa mig? :)
vill inte ha en för hög häst, eftersom jag typ blivit höjdrädd? haha
och så vill jag ha en häst med lite krut i men ändå inte het.
hmf.. svår fråga.
